Tredje generationen Gotlandsbeardisar Tredje generationen Gotlandsbeardisar Tredje generationen Gotlandsbeardisar

Gotlandsbeardisar.se

Jörgen - Farbror Blå

Jörgen trenger et nytt hjem". En liten blänkare på en lista för beardisfantaster. Beskrivningen av honom var sådan att jag bestämde mig för att svara. Simson var då tio månader gammal och vi tyckte att det vore trevligt med en hund till. Av någon anledning bestämde sig Jörgens uppfödare och ägare för att träffa oss och se om hon kunde tänka sig att lämna över ansvaret för Jörgen till oss. Vi träffades i Uppsala - halvvägs kan man säga eftersom vi kom från Gotland och Jörgen från Moss i Norge. Och så gjorde denne herre sin entré i våra liv.

Jörgen. Farbror Blå. Kungen af Gotland. Född 1994 på Kennel Certified i Norge. När han kom till oss var han redan fyra år och hade en fullt utvecklad personlighet och kropp. Om denna hund kan man säga, att han blev vår "en-gång-i livet-hund". Han hade allt. "Brain and beauty". Välväxt, vacker, trevlig, trygg, tillitsfull, lojal och världens bästa kamrat. Han hade en utstrålning och karisma man nästan kunde ta på och han lämnade ingen oberörd. Han lämnade oss vid 12½ års ålder 2007 och jag kan ännu få en liten klump i magen när jag tänker på honom eller ser gamla bilder.

Han blev min följeslagare och glädje. "Du och jag Jörgen". Jag tror man kan säga, att det var genom honom som mitt intresse och min känsla för denna ras väcktes på allvar. Jörgens uppfödare, Hilde M Didriksen, Kennel Certified har en hel del information om Jörgen och hans linjer på den hemsida hon startade innan hon så tragiskt blev svårt sjuk och avled i september 2012.

Jörgen älskade pälsvård. Såg han en borste i min hand kastade han sig handlöst på rygg - "Borsta mig" Älska mig!" och började jag göra iordning trimbordet eller något annat bord för att borsta honom kom han springande och hoppade själv upp. Vid ett tillfälle hade jag dukat bordet på terrassen för en middag med goda vänner och då använt en duk i samma färg som den filt jag brukade använda vid pälsvården. Det sägs att hundar är färgblinda men det visste inte Jörgen så han tog ett språng upp och landade bland tallrikar och bestick. Men mest av allt hade Jörgen förmågan till tillit. Efter två månader i vårt hus var han vår ständiga, trygga och lojala följeslagare och kamrat. Det visade sig att han blev MIN hund och litade på mig. Ju äldre han blev, desto trevligare och vänligare. Han hade en karisma man nästan kunde ta på och han fyllde huset med sin närvaro och personlighet.

Jörgen var en frisk hund som nästan aldrig var sjuk. Vid ett av sina första möten med en fästing blev han dock smittad med ehrlichias - idag heter det anaplasma - och tvingades sedan till upprepade antibiotikakurer. Han var välkonstruerad, välpigmenterad, hade ända in i det sista en spikrak rygglinje och ett huvud man sällan ser. En uppfödare sa en gång att "han har ett huvud man skulle kunna mörda för." Det mest unika med honom var nog i alla fall hans stabila temperament och det faktum att han inte hade något som helst behov av att markera sin ställning. Han var obestridligen vad som brukar kallas en "alfa-hanne" men han behövde sällan göra något för att bevisa det. Andra hanhundar försökte ibland utmana honom, men han vände bara på huvudet och gick sin väg. Kanske föreföll han arrogant för andra hundar - vad vet man egentligen om vad de säger till varandra? - för han var en vandrande provokation för många hanhundar! Tikar däremot - de älskade honom! Det blev genom åren några kullar men vi hade aldrig möjlighet att behålla någon själv.

Jörgen stannade hos oss i åtta år och vi har haft en närmast osannolik tur som fått möjligheten och förmånen att träffa denne härlige och älskvärde Farbror Blå. Han var en hund på miljonen - en som man sannolikt bara möter en gång i livet. Han var lycklig, trygg, säker och med ett temperament jag aldrig förut träffat på hos en hanhund, oavsett ras. Mild men inte på något sätt blyg, tillbakadragen eller feg. Han var nyfiken på det mesta och ivrig att lära sig.

Jörgen är som sagt borta sedan några år tillbaka, men jag kan se drag av honom i hans barnbarn Gobi och Harry som denna sida egentligen handlar om!